Den icke troendes tankesätt – Del 2

När vi fortsätter våran serie om den icke troendes sinneställning, så finns det två mer filosofer som är vanliga I dagens Västliga post moderna samhälle.

En gemensamt sätt att tänka på kan finnas I pluralism, som bekräftar, vilken uppdelningen ibland oss. En demokratisk mångfald ökar uppdelningen.
Men sorligt nog så blir en annan form av pluralism ett hinder för de vittanden Kristna.

Låt oss döpa denna formen av pluralism “dogmatisk” pluralism. Denna form av pluralism ser uppdelningen som den ultimata sanningen. För de Kristna vill uppmana en annan person att förändra ses av den dogmatiska pluralism som en överträdande av en persons identitet, ”Hur vågar du fråga mig, att förändras! Vem är du?” Samma form av pluralism säger att det finns vägar till Gud, och detta ger den troende förväntningar på att alla skall respektera alla och söka samma värde framför gud. Den dogmatiska pluralisten vägrar att inspirerar upplyfta en metod över den andra, alla är ses på med lika värde. När Kristna inleder en dialog med en person som håller fast vis denna filosofi, så blir poängen i konflikten ”Jesus är den enda vägen till frälsning”.

De Kristna vittnena, för att vara effektiv, kommer hålla denna position att Jesus är den enda vägen, medan de bekräftar att den andra personen får fritt välja en annan position. Om den pluralisten är sann till sin filosofi, så kommer han låta dig hålla kvar vi din sin åsikt, även om de Kristna vittnena må behöva påminna honom om det. De Kristna kommer att förklara att hans position kommer ifrån vad Jesus sade Jesus svarade: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig” (Johannes 14:6)

För de Kristna att vara trogen till Jesus, så måste de tro som Jesus gjorde. Jesus sa att Han endast sa vad Gud talade om för honom att säga (Johannes 17:8).

Därför så är våran åsikt inte endast inställda emot pluralisternas utgångssynpunkt, men vi står bakom vad Jesus sa. Endast vad Fadern talade om för honom att säga.

Detta placerar bade pluralisterna I opposition till Jesus och Gud. Vid detta tillfälle så måste den Heliga Anden lära ut sanningen.

Realvitisterna tror, att ”allting är relativt”, utom ett uttalande som är absolut. Relativistiska filosofer essentiella faller på deras egen utgångssynpunkt. Hursomhelst, enligt dagens realivitism, så känns det inte nödvändigt att underkasta sig lagen om vi ser det ifrån den andra vinkeln. Lagen är inte dubbeltydig, och därför kan inte två olika uttalande vara sanna. Antingen är ett uttalande sant och de andra falskt. Eller så är de båda falska. Precis som pluralist som står emot Kristna sägandes, det finns bara en väg till Gud, så relativisterna säger står emot detta genom att säga, att vårat synsätt, är för ”smalt och dömande”.

Relavister som pluralister, hursomhelst, detta krävs genom deras egen filosofi att tillåta dig att inneha vilken åsikt du må ha. Så relativister må ha din position, men måste acceptera dina idéer på grunderna av deras egen filosofi. Därför, så för de Kristna, med vänlighet, ödmjukhet, och uthållighet måste vi predika evangeliet. Återigen så måste vi tro på att den Heliga Anden förändra hjärtan och inställning hos relativister.

Den icke troendes tankesätt - Del 3

Detta är slutför våran artikel I våran serie av den icke troendes tankesätt. Listade här under är de tre sistnämnda filosoferna vanliga I Västerns post-moderna samhälle.

Existentialismens kan inte beskrivas genom tre komponenter: varje person är unik; vi skall leva för tillfället; och sanningen känns genom det inre, en subjekt känsla. De Kristna bevittnar kommer att finna med stämmande och motsäganden I varje av dessa koncept. Kristna tror dock på att varje person är unik, men vägrar att falla till individualism, där individen tjänande som något gott. De Kristna ser sannerligen på en person med högt värde och unikhet, men består fastställd att Gud tar han om alla personer. De Kristna kommer att se en persons individuallitet samarbetande med Guds plan för hela mänskligheten. De kristna vittnena kommer att komma överens om att sanningen kan finnas i ett inre subjekt upplevt på grund av den Helig Anden verkar inom oss individuellt. Sanningen kan bli känd subjektivt eller objektivt. Gud tar han om oss i ett sätt som finns ”utanför oss själva”. Till exempel, om en person må säga, ”Jag tror inte på graviteten”, men ändrar inte den objektiva sanningen att när han hoppar från en byggnad så kommer gravitetens kraft att tvinga hans tro till förstörelse.

De Kristina vittnena kommer att bekräfta att den existentiella har sanning att lära oss; hursomhelst, svagheten och existentialism är problematiska för Kristna vittnen. De existentiella kanske inte räckans med I ett konto I himmelen och den eviga domen eftersom han endast lever för tillfället. En existentialist kommer att mottsättas att bli evangeliserad eftersom han är unik och inte under subjekt ifrån någon annans åsikt. Existentialismen kommer att mottsätta Kristnas uppmana till Bibeln eftersom existentialismen gör inte tar till sig biblisk sanning om inte existentialismen känner att Bibeln överensstämmer med hans åsikt.

Materiell fokus I frågan om intag av saker. Materialismen tävlar med andligheten, vilket kan ses eller hållas os värderat ovan vad som är synligt. De Kristna vittnena som talar från den Andliga världen, föreslår ett alternativ till världens synsätt.

Den Kristne kan fråga en ledande fråga så som, ”Efter du har uppnått dessa saker, vad sen? ”eller fråga,” Vad är din tro om livet efter döden? Tror du att människor materiella endast, eller är finns det finns andar också? Kanske kan vi ge vårat egna bevittnanden, så som ”Jag uppskattar materiella saker och bekvämligheter, men jag har funnit att de lämnar mig tom efter att vilja ha mer. Är det din upplevelse också?

Pragmatismen tror att vad som än är rätt skall göras; vad som än skapar ett gott resultat skall bli sökas. Denna filosofi kan allt för snabbt uppmuntra till slutet av målet medan det ger lite uppmärksamhet till medlen, på de sätt som objektiv kan uppnås. En annan tanke angående pragmatism ligger i våran oförmåga att förutse framtiden. Vad som kan se ut vara det rätta målet nu kanske missleder oss. Vad som förde fram ett bra resultat under ett tillfälle kanske inte kan överföras till en annan situation. Medan Kristna skall vara pragmatiska, så måste vi förstå begräsningar med pragmatism. Gud har gett oss speciella ideal och etiska principer som vi skall leva efter. Vi måste överföra dessa moral principer till metoderna och slutet vi söker.

Dr. Jerry Appelby, författare av Missioner har kommit Hem till Amerika och övertygande så skapar Han ett nytt missions fokus ”inom oss” till utlänningarna som befinner sig någonstans mitt emellan. Han skriver, ”Våran tid, våra byggnader, vårat ledarskap, vår pengar, och – över allt våran Herre delas i det etniska skörden av Amerika skall kunna skördas. Det är inte lätt! Våra resurser måste vara Guds tillgångar.”

Dr Ray Bakke skriver I sin bok ”Integral Mission In The City” följande: “Mission kan vara uppdelad I två kategorier: Först, så finns det den traditionella missionen till människor som är geografiskt långt ifrån oss. Den andra kategorin av mission är till människor kulturellt långt bort ifrån kyrkan, men lever under skuggan av dess spira. Hursomhelst hur stora dessa numer av dessa som inte har nåts av evangeliet i deras traditionella missions fält, det ser ut som att det är många fler miljoner på kyrkans dörrsteg, i städerna. De existerande kyrkorna kommer inte att nå ut till dessa stora och hastigt växande populationerna utan överkorssande-kulturell mission vid deras hem.”

I boken Apostlalärlingarna, så nämns Antioch Kyrkan som Apostel Paulus och Barnabas som var de första ledarna att plantera kultur överskridande tros samfund. Uppmätande av Antiochs innevånare förväntades vara en halv miljon. Vi vet att i Antioch så finns det där fem större etniska gemenskaper: Syrier, Judar, Latin, Greker, och Afrikaner. Inom denna stora yttre stadsmuren av Antioch, så fanns det där andrahands murar, som delade upp på dessa grupperna. När evangeliet nåde Antioch, så började människor att korsa murarna för att mötas I Kristen gemenskap.

Dr. Ray Bakke, säger i Hans bok med titeln, Integrerande Mission I Städerna: ”Paulus och Barnabas gick för att så ett mönster efter modellen av kyrkan I Antioch --- en kyrka som förde samman etniskt, ras, sociala och ekonomiskt omständigheter, och från ett brett element ifrån hela staden. Detta möte upp med den gemenställda integriteten som behöver behoven and att ”ha” och ”inte ha.” Antioch kyrkan kan tjäna som en inspirerande modell av den första multikulturella tros gemenskapen i det Nya Testamentet--- en kyrka som förde samman multikulturella gemenskapkretsar.

I den avslutande visionen analysen, så behöver vi uppleva Pingsten såväl som en glimt av himmelen I våran församling så som Apostel Johannes såg I en vision: “Sedan såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk stammar och länder, och språk. De stod inför tronen och Lammet klädda i vita kläder med palmkvistar i sina händer. Och de ropade med hög röst: ”Frälsningen finns hos vår Gud, som sitter på tronen, och hos lammet.” (Uppenb 7:9-10)
Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den Heliga Andens namn (Mtt.28:19)